Jag var ingen, du var aprilhimlen
Det är en varm vårdag i april, solens strålar har äntligen tittat fram efter månader av grått.
Både i mitt inre och i staden jag ser genom mina nyinköpta solglasögon, har allting färgats ljust.
Med benen i kors och ryggen lutad mot den eftermiddagsljumna statyn av den forne Kung Gustav Adolf, ser jag ut över det glittrande vattnet vid slussen, det här är livet tänker jag. Det är ögonblick som dessa man vill kunna frysa till is, eller i alla fall önskar man att kameran inte hade ramlat i backen och gått sönder veckan innan, den här stunden ville jag arkivera. En sådan bild man tar fram och kollar på, säger "åh, den här dagen minns jag", vanligtvis brukar det där efter komma en fortsättande historia. Men just den här bilden har ingen sådan historia, lyssnarna får nöja sig med informationen om att denna dag var en dag jag minns.
Jag var på en plats där jag trivs, jag var i det sällskap jag trivs bäst med.
Jag var lycklig under dessa förutsättningar.
Tänker tillbaka, ler, blir varm i magen.
Både i mitt inre och i staden jag ser genom mina nyinköpta solglasögon, har allting färgats ljust.
Med benen i kors och ryggen lutad mot den eftermiddagsljumna statyn av den forne Kung Gustav Adolf, ser jag ut över det glittrande vattnet vid slussen, det här är livet tänker jag. Det är ögonblick som dessa man vill kunna frysa till is, eller i alla fall önskar man att kameran inte hade ramlat i backen och gått sönder veckan innan, den här stunden ville jag arkivera. En sådan bild man tar fram och kollar på, säger "åh, den här dagen minns jag", vanligtvis brukar det där efter komma en fortsättande historia. Men just den här bilden har ingen sådan historia, lyssnarna får nöja sig med informationen om att denna dag var en dag jag minns.
Jag var på en plats där jag trivs, jag var i det sällskap jag trivs bäst med.
Jag var lycklig under dessa förutsättningar.
Tänker tillbaka, ler, blir varm i magen.
Kommentarer
Postat av: Andreas
du är duktig på att blogga =) Styckeindela lite mer så det är lättare att läsa. du skriver på ett bra sätt, man tror det är en metafor men det är bara så det är.. väldigt enkelt liksom.
jag känner mig som en svensklärare, värt.
Trackback
