Tio år, som igår

Vi ska rasta hundarna tillsammans i himlen,
som på den gamla goda tiden.
Fast vi byter ut leran, smutsen och löven mot mjuka moln.


Gångvägen luktar gott, den luktar friskt sommarregn.
Med regn kommer även mördarsniglar, med mördarsniglar kommer tävlingar!
Eller i alla fall för oss.
Med gummistövlarna på, och ett leende på läpparna.
Det gäller att kliva på mördarsnigeln så kraftfullt som möjligt, så att inälvorna sprutar åt alla håll.


Jag kan fortfarande inte gå förbi en sådan snigel utan att impulsivt vilja kliva på den,
och varje gång tänker jag på dig; på oss, på våra promenader.
På alla våra minnen, all tid vi spenderat med varandra,
alla upplevelser och alla små men speciella detaljer.
Det kanske inte låter så trevligt att bli förknippad med den sortens sniglar, men tänk hur ofta man ser dom. Tänk hur ofta jag då tänker på dig.

För tio år sen mötte du min blick för första gången, jag glömmer aldrig
den fyraåriga pojken på trehjuling
utan byxor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0