Citron
Jag är irriterad på allt och alla, typ. Om jag hade orken skulle jag ta tillfället i akt och dampa loss på tangentbordet, men jag låter bli. Och nu, precis i denna sekund, kom jag till insikt; Jag ska kämpa för att komma närmare det som får mig att må bra. För ikväll var det just en sak som fick mig att bli lite mindre bitter, och jag inser att det alltid lyckas få mig glad. Så varför tvekar jag? eller det vet jag egentligen, och den anledningen är bara dålig.
Det jag nyss skrev kommer absolut ingen förstå, eller möjligtvis Marie.
Nu blev jag irriterad på mig själv för jag skrev ett sådant blogginlägg som jag egentligen hatar, och resten av inlägget kommer jag också att hata.
Efter en natt av plötsliga vaknanden och en halv banan, träffade jag han med hatten för att gå sista biten till skolan. Skoldagen var seg men hyfsat bra, jag blev bland annat intervjuad av Mary för ett svenskaprojekt inför kamera. Det var lite lagom pinsamt, men var lätt värt en Snickers. Efter att ha tagit mig hem från skolan och fått ett snabbt möte med Jesper vid brevlådan traskade jag genom "snöstormen" för att hämtada Markus på dagis. Två och en halv timme fylld av legobyggande, tv-tittande och pastakokande senare var jag 200 kronor rikare.
Nu ligger jag här och försöker skriva klart mitt livs hittills mest ångestframkallande skolarbete, det går sådär. Marie, eftersom du skulle kunna äta din mamma om hon ville att du skulle göra det, kan du väl äta upp mig nu?
Det jag nyss skrev kommer absolut ingen förstå, eller möjligtvis Marie.
Nu blev jag irriterad på mig själv för jag skrev ett sådant blogginlägg som jag egentligen hatar, och resten av inlägget kommer jag också att hata.
Efter en natt av plötsliga vaknanden och en halv banan, träffade jag han med hatten för att gå sista biten till skolan. Skoldagen var seg men hyfsat bra, jag blev bland annat intervjuad av Mary för ett svenskaprojekt inför kamera. Det var lite lagom pinsamt, men var lätt värt en Snickers. Efter att ha tagit mig hem från skolan och fått ett snabbt möte med Jesper vid brevlådan traskade jag genom "snöstormen" för att hämtada Markus på dagis. Två och en halv timme fylld av legobyggande, tv-tittande och pastakokande senare var jag 200 kronor rikare.
Nu ligger jag här och försöker skriva klart mitt livs hittills mest ångestframkallande skolarbete, det går sådär. Marie, eftersom du skulle kunna äta din mamma om hon ville att du skulle göra det, kan du väl äta upp mig nu?
Kommentarer
Postat av: M
NEJ! Du verkar äcklig.
Liksom, människor äter inte djur som äter kött för att sånna smakar illa. Så jag tror inte du är så god, min mamma är nog smarrigare.
+ att du är så fin att man inte vågar äta upp dig. Då kanske världen börjar hata en eller nåt.
Trackback
