Släkten är värst

Släktingar, personer som på något sätt hör ihop.
De är så nära som det kan bli, fast i mitt fall ändå så fruktansvärt långt bort.

Idag åt jag frukost med min mormor.
Det kanske låter som vardagsmat, men inte i mitt fall.
Jag tror jag aldrig tilltalat henne som "mormor"

Igår sköt jag och min morfar luftpistol.
Han är jägare, jag slog honom med tre poäng.
Jag har tydligen ärvt något från en man jag knappt pratat med.

I fredags såg jag min farbror i Täby Centrum.
Eller jag tror jag såg honom, minns inte riktigt hur han ser ut.
Jag sa inte ens hej.

För en vecka sen träffade jag fyra kusiner samtidigt.
det har inte hänt på ett antal år, dom är systrar och pratar nu för tiden fyra olika dialekter.
Jag har även en till kusin, som jag aldrig träffat.

Förra veckan träffade jag min moster två gånger.
Det har jag aldrig gjort förr, vad jag vet.
Hon är till och med min gudmor.

Jag känner någon slags kärlek till dessa personer, även fast jag knappt vet vilka dom är.

Kommentarer
Postat av: Amelie

Jag förstår hur du menar, även om jag är vääldigt nära min mammas släkt. :)

2007-09-03 @ 18:42:35
URL: http://uglybear.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0