Som ett obehagligt allvar
Idag är allting grått.
När jag tittar ut genom fönstret är det bara rönnbärsträdet, det som står alldeles för sig själv vid sandlådan i området, som skiljer sig från resten av världen.
Trädet ser ut precis som jag känt mig hela sommaren; färgglad, stark, lycklig, fri.
De orangeröda löven, vackert.
Men jag stod till skillnad från trädet inte ensam vid min sandlåda,
jag var omringad av lika färgstarka personligheter.
Just idag är jag den vissnande rosen under trädet,
hösten försöker ta mig med.
Snälla du, plantera mig i ditt växthus.
Rädda mig från septembermörkret.
När jag tittar ut genom fönstret är det bara rönnbärsträdet, det som står alldeles för sig själv vid sandlådan i området, som skiljer sig från resten av världen.
Trädet ser ut precis som jag känt mig hela sommaren; färgglad, stark, lycklig, fri.
De orangeröda löven, vackert.
Men jag stod till skillnad från trädet inte ensam vid min sandlåda,
jag var omringad av lika färgstarka personligheter.
Just idag är jag den vissnande rosen under trädet,
hösten försöker ta mig med.
Snälla du, plantera mig i ditt växthus.
Rädda mig från septembermörkret.
Kommentarer
Trackback
