det vart en sekund av evighet och en sekund av osynliga tårar, i Dionysos dissonans

Idag tänder man tredje ljuset i väntan på julen, och i mig har det tänts ett ljus som man kanske också kan kalla det tredje. Det första tändes i slutet av våren, förälskelsen. Det andra tändes i början av hösten, ett seriöst steg efter sommaren. Och igår tror jag vi tände det tredje, allvaret och det riktiga sanna och aldrig upphörande älskandet.

Igår var det Lucia, det var även min och Johans halvårsdag. Det blev trots allt en fin dag, och med hjälp av prat, gråt, fina vänner och en hel del kärlek tändes det där tredje ljuset. Idag känner jag mig mer harmonisk än någonsin förut, jag är lycklig och lugn. Klockan är bara halv åtta och jag skulle redan nu kunna gå och lägga mig, fast just nu är det en person för lite i sängen för att jag ska kunna somna in. 

Jag hade tänkt skriva en massa mer, men jag tror jag slutar här. Förresten så lyssnar jag på liveinspelning med Lars Winnerbäck, det är rätt fint. Allt är fint.

då vill man skrika börja om och stanna kvar
men vem hör en sådan sliten kommentar?
inga svar
men stjärnor föll och älvor höll oss fångna i ett avsked under månen
domedagsprofeter satt och grät
och orden om försoning fick sitt liv som aldrig hörts i telefonen
en kyss i Dionysos tête-a-tête
ett snedsteg av förlåt som jag förlät
för månen har en kraft som förnuftet aldrig haft och aldrig får
och då går det som det går

Kommentarer
Postat av: Alice

Jag förstår inte. Du är sjutton och du har funnit din själsfrände. Det är magiskt på sätt och vis!

2008-12-18 @ 17:16:35
URL: http://alst.blogg.se/
Postat av: Alice

Åh! Jag tror att ni skulle vara världens gulligaste pensionärer. Jag lovar att besöka er på hemmet när ni är gamla och jag är sprudlande ung!

Och tack, tack så hemskt mycket tack.

2008-12-18 @ 19:03:30
URL: http://alst.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0