Jag känner mig bara så jävla tom ibland
Här ligger jag alldeles stelfrusen och äter en banan, pratade nyss med min underbara vän när hans mobilbatterier dog. Synd tycker jag, hans samtal var välbehövligt.
Idag var jag först glad, sen hände saker och jag började tänka på andra saker, den glada känslan övergick till någon slags ledsen/besviken/sur/deppig känsla. Jag har hunnit besöka en massa ställen också, först skolan, vidare till Zinken, därifrån ändå till Orminge, sen åkte vi runt och hamnade i Vasaparken för att sedan åka hem.
Jag har haft den värsta veckan på länge och känner mig just nu väldigt känslig, förvirrad är jag också. Men som tur är har jag fina vänner, ikväll jag pratade om viktiga saker med Bella, det fick mig att må lite bättre. Sen måste jag hylla Carro, hon kläckte ur sig den mest underbara liknelsen; "Livet är som en fjärdegradsfunktion, den går inte alltid perfekt rakt uppåt" jag beundrar den kvinnan. Vackrast ikväll var när jag hade lyckats få de andra att också bli bittra, det slutade med att vi gick runt och sjöng hjärtskärande låtar i Vasastan.
Sen fick jag hålla Karro i handen och ta på Lottas bröst hela kvällen,
vilket alltid är ett privilegium.
Dagens soundtrack:
Broder Daniel - Happy people never fantasize
Jag står i Vasaparken och är halvdepp, mina vänner förklarar för mig att man inte alltid kan vara glad eftersom man då inte inser vad lycka är. Henrik utbrister "Happy people never fantasize".. Jag blir jätteglad och skriker BEEDEEE!
Broder Daniel - Shoreline
Vi fortsätter BD-temat, alla börjar helt random sjunga på denna låt eftersom det är en som alla kan. Det var episkt och gjorde mig varm i hjärtat.
Simon & Garfunkel - The sound of silence
Bella pratar fint med mig och började sjunga på denna låt, sen berättar hon om sin kära vän och låter mig för höra hans cover på låten.
Kent - Stoppa mig juni (lilla ego)
Vi vandrar mot tunnelbanan och sjunger denna låt med väldig power, ser wannabe2an köra förbi och allt är kentigt.
Håkan Hellström - Nu kan du få mig så lätt
Det slutar med att jag och Bella långsamt tar oss över Odeplan skriksjungandes på denna låt, inte vackert med med mycket känsla.
Lasse Lindh - Jag klarar mig aldrig ensam
Den fyller mina hörlurar och mitt hjärta när jag sitter sjäv på bussen och känner mig ensam.
Idag var jag först glad, sen hände saker och jag började tänka på andra saker, den glada känslan övergick till någon slags ledsen/besviken/sur/deppig känsla. Jag har hunnit besöka en massa ställen också, först skolan, vidare till Zinken, därifrån ändå till Orminge, sen åkte vi runt och hamnade i Vasaparken för att sedan åka hem.
Jag har haft den värsta veckan på länge och känner mig just nu väldigt känslig, förvirrad är jag också. Men som tur är har jag fina vänner, ikväll jag pratade om viktiga saker med Bella, det fick mig att må lite bättre. Sen måste jag hylla Carro, hon kläckte ur sig den mest underbara liknelsen; "Livet är som en fjärdegradsfunktion, den går inte alltid perfekt rakt uppåt" jag beundrar den kvinnan. Vackrast ikväll var när jag hade lyckats få de andra att också bli bittra, det slutade med att vi gick runt och sjöng hjärtskärande låtar i Vasastan.
Sen fick jag hålla Karro i handen och ta på Lottas bröst hela kvällen,
vilket alltid är ett privilegium.
Dagens soundtrack:
Broder Daniel - Happy people never fantasize
Jag står i Vasaparken och är halvdepp, mina vänner förklarar för mig att man inte alltid kan vara glad eftersom man då inte inser vad lycka är. Henrik utbrister "Happy people never fantasize".. Jag blir jätteglad och skriker BEEDEEE!
Broder Daniel - Shoreline
Vi fortsätter BD-temat, alla börjar helt random sjunga på denna låt eftersom det är en som alla kan. Det var episkt och gjorde mig varm i hjärtat.
Simon & Garfunkel - The sound of silence
Bella pratar fint med mig och började sjunga på denna låt, sen berättar hon om sin kära vän och låter mig för höra hans cover på låten.
Kent - Stoppa mig juni (lilla ego)
Vi vandrar mot tunnelbanan och sjunger denna låt med väldig power, ser wannabe2an köra förbi och allt är kentigt.
Håkan Hellström - Nu kan du få mig så lätt
Det slutar med att jag och Bella långsamt tar oss över Odeplan skriksjungandes på denna låt, inte vackert med med mycket känsla.
Lasse Lindh - Jag klarar mig aldrig ensam
Den fyller mina hörlurar och mitt hjärta när jag sitter sjäv på bussen och känner mig ensam.
Kommentarer
Postat av: Karolina
du är så fin.
Trackback
