[white-heart] cherry

Så står Peace & Love för dörren, jag beger mig med tåget mot Borlänge från T-centralen imorgon klockan 11.44. Jag har inte riktigt hunnit tagga eller fatta att det är dags, slängde lite random ner kläder och sådant i ett försök att packa. Jag kommer sakna Johan. Att vakna av att de gröna och djupa ögonen tittar på en under det blonda och galna lockiga håret, se ett leende som gör att man blir alldeles varm i hjärtat, den bilden har etsat sig fast bakom mina ögonlock. Det är de där små ögonblicken som är de finaste, det är nog då allt är som vackrast. Nu svamlar jag bara, och kan varken formulera mig eller sätta ut punkt och komma rätt.. Jag kan inte ens beskriva hur mycket jag tycker om pojken, men för att citera ovanstående person
"Jag tycker om dig så mycket att jag inte ens kan visa med händerna".

Annars är det sommarlov, vilket jag inte riktigt har hunnit fatta. Idag träffade jag Carro, Johanna och Simon en snabbis för att vandra runt i stan och göra sådant som man gör på lovet; ingenting. Såna stunder äger verkligen, dom ger mig en lugn känsla i magen.

Nejnu får det vara nog, på återseende om ungefär en vecka!

Sen senast har jag spenderat mestadels av min tid tillsammans med den stora poeten som jag är förälskad i, midsommarafton avnjöts framför tvn, i ett bubbelbadkar, på månskenspromenad och slutligen på taket med soluppgången i ögonvrån. Midsommar har aldrig varit en lycklig högtid för mig, men denna kväll var jag extremt lycklig. Jag har hittat en person som är så riktig att jag tror att det är overkligt, som en dröm. Men jag har nypt mig själv i armen ett par gånger, och det är lika verkligt som att det är min namnsdag idag, Paulina heter jag och jag är kär i Johan.

Annars har jag träffat världens finaste vän Patricio, vi gick en riktigt lång och fettförbrännande promenad. Det var kallt, grått, regningt och lessamt.. Men eftersom vi är så bra på att kramas och för att jag fick låna Patos jacka ett tag, så överlevde vi, trots att mina fötter dog lite.

Jag har även fikat med mina flickor Johanna och Marie, på fåtöljen. Det är underbart med tjejskvaller, en mansfri kväll med prat om män, det är sånt som behövs ibland.

Dags att dela med mig av episka Hultsfredsögonblick lite kort och gott..

- Inledning med Markus Krunegård
- Pete Doherty var livs levande på en scen framför mig
- Höra Rage against the machine - Killing in the name of från en bajamaja i närheten
- Äta Hawaiipizza i gräset vid Hawaiiscenen
- Ha djupa samtal i tältet på natten, om kärleken och livet
- Dansa till Familjen mitt i natten
- Förstå storheten med Hästpojken tillsammans med Dan
- Se världens bästa framträdande med Billie The Vision
- Försöka sjunga med i "Bollen måste dö" på Timospelningen, tillsammans med Marie som tappat rösten lika mycket som jag
- Få en oförglömlig kyss under "Det är så jag säger det" i månljuset, sista låten sista konserten, Håkan Hellström Hultsfred 08

Det var det första som ploppade upp i mitt huvud, tack och förlåt

"Du vet såna där plastsoldater som alla pojkar hade när dom var små, jag tror alla någon gång har testat att hålla ett förstoringsglas över soldaten i solen så att den smälter. Du får mig att känna mig som en sån just nu när du tittar på mig"

Hej världen, jag har i en veckas tid haft ett privilegium att vakna varje morgon bredvid den underbara människan som imorse vräkte ur sig ovanstående citat. Jag lyckades för en timme sen släppa hans hand för att ta mig hem en snabbis och äta middag med mor och far, hårt. Men nu ska jag snabbt ta mig tillbaka till min plastsoldat, nästa gång jag har tid att sätta mig vid en dator ska jag skriva en fin Hultsfredssammanfattning..
Tror jag.. Om jag orkar.

Jag har aldrig känt så mycket som jag gör när jag är med dig.

Nyduschad, nydligen besökt äkta vattentoalett och alldeles nyborstade tänder och nyrakade ben.. Aldrig förr har det kännts så underbart, Hultsfred 08 slet på kroppen men var ett av det bästa jag upplevt. Det kan vara så att det slog Peace and Love 07...

Just nu är jag för trött för att sammanfatta det hela skriftligt, jag kan knappt prata om det heller eftersom jag endast kan viska fram små svaga målbrottsliknande läten i försök till konversationer. Men snart, kanske ikväll, kanske imorgon, kommer en fin sammanfattning av det hela samt ett par bilder. Nu ska jag avnjuta den första måltiden på fem dagar som inte bestått av pizza och Joltcola.

Nu sticker jag till Hultsfred, äntligen!

Såhär kan en helg på Skinnarviksberget se ut...


Simon och Lotta


Enfors, Elin och Claes


Marie, Carro och Johanna


Och en alldeles underbar solnedgång

Hej världen!
Här sitter jag, iklädd trasiga jeans och en stor The Who T-shirt som luktar gott. Min sista skoldag är över, den var fem minuter lång och gick ut på att få reda på att jag fått årets enda MVG, i media. Sen sa jag adjö till världens bästa lärare, Per Arne har nu lämnat Tibble. Egentligen är avslutningen på fredag.. Men jag åker ju till Hultsfred imorgon! Vilket betyder att jag har en del att fixa med idag, så som att packa, städa, få tag på tält, fixa gummistövlar och stressa runt.

Men just nu kan livet inte bli mycket bättre.

Ett par riktigt fina och varma dagar och nätter har passerat, jag är så lycklig just nu.

Jag har besökt Skinnarviksberget, vandrat runt på gator som avsändrat värme från betongen, hållt mina vänner i handen och pussat Marie i nacken.

Jag har suttit ensam i Hornstull och väntat på tunnelbanan i tio minuter med "What it is to burn" i hörlurnarna, precis som den där natten efter Håkankonserten för ca två månader sen.

Jag har väntat på nattbussen ensam i en timma i Mörby, träffade fyra trevliga killar som ville diskutera musik ett tag, vandrade sedan runt ensam och hittade en fotboll, efter ett tag gick jag tilbaka mot bussen då Carro kom springande mot mig. Sen var jag slutligen hemma och stupade i säng.

Jag har legat i solen i Kungsträdgården med massa folk och svenska flaggor runt mig, medan Lasse Lindh spelade i bakgrunden. Sen sett Billie The Vision och njutit av ännu mer underbar pop, lyssnar på nya albumet just nu.

Jag har varit med massa söta människor hos Lotta och ätit underbar mat och haft äckliga samtal om bajs och mask, sedan vandrat genom Odenplan och hamnat i Tanto.

Jag har mött min bästa vän Patricio i soluppgången,
nu sa vi nyss adjö och jag saknar honom nästan redan.


Jag älskar livet.

Om en vecka vid den här tiden ser jag Babyshambles,
om dom kommer, såklart dom kommer!

Nu sticker jag in mot staden, förhoppningsvis blir det en långkväll på Skinnarviksberget.

Så har ännu en helg flygit förbi, och nu är det sommar på riktigt. Fler saker är på riktigt, tror jag i alla fall. När man kan prata med en person hela tiden om vad som helst, så måste det väl vara på riktigt? En person som hittade en liten blå blomma och satte den bakom örat, för att ha kvar den där i flera timmar, med kommentaren "Jag plockade den åt dig, för den matchar dina ögon".

Annars har helgen bjudit på bland annat en grillkväll med massa söta människor, och Addes studenmottagning, grattis till honom! Jag fick träffa min Karolina också, det var finaste finast och bäst.

Nu tappade jag skrivlusten, så jag fortsätter tänka igenom helgen endast i hjärnan och ler stort.