Galen helg, under ytan

Gårdagen började sent eftersom jag hade somnat några timmar för sent, mer bestämt klockan halv 6 lördagmorgon. När jag väl vaknat till på lördag eftermiddag stack jag till Täby Centrum för att inhandla julklappar med Pato, efter mycket rundvandrande och lunch begav jag mig hemåt igen för att fira min mor som fyllde 43 år. Hon fick en lapp av mig, själva presenten kommer på onsdag.

Sen plockade jag ihop pengar, varma halsduken, ett pussel och Håkan-dvdn för att sticka till Marie, det blev en helkväll med musik och onyttigheter.

Dagen har än så länge spenderats i sängen med datorn, läxböckerna och en stor kopp te för min onda hals.

Uppdatering:
- Läsa igenom spanskan en sista gång innan provet/skriva provet. [X]
- Göra en jämförelse mellan frihetstiden och Gustav den tredjes tid. [X]
- Läsa sid. 131, 134-136 i historiaboken. [X]
- Plugga till matteprovet. [ ]
- Hämta ut idrott och hälsa A-boken. [X]
- Plugga inför idrottsprovet. [/]
- Göra förra veckans och denna veckas engelskaläxa. [X]
- Göra klart loggan och photoshopbilden innan medialektionen 18 december. [/]
- Köpa "Tyskungen" av Camilla Läckberg till mamma i julklapp. [X]
- Betala Marie för nästa års kentbiljetter. [X]
- Köpa lussebullar inför luciafikat med klasskompisarna. [X]
- Plocka in kläder i garderoben. [ ]
- Duscha [X]
Tillägg:
- Matteprov måndag [ ]
- Idrottsteoriprov måndag [ ]
- Historialäxa sid. 144-146 + a4 till tisdag [ ]
- Engelskaläxa till onsdag [ ]
- Köpa vita skosnören [ ]

Slutkörd men glad

Som de senaste fredagarna har jag hamnat i Ropsten, skolveckan blir som bäst när den avslutas i Simons hem. Efter plugg och seriösa stunder i skolan får jag äntligen släppa ut barnet i mig, skratta och komma hem lyckligare än vad jag varit på en hel vecka.

Denna fredagsafton bjöd på poesi blandat med ytliga samtal, snyggt folk, billig glass, falsksång, skratt, stark mat, gratis vaniljmunkar och slutligen en kort promenad från bussen hem i stilla snöfall. Kan det bli bättre?

Min nattliga fundering: Säger verkligen en bild mer än tusen ord?


You people

Detta är top 5 som skrivit flest kommentarer;

1. En person som inte kommenterat på ett tag. Men hon var flitig för ett tag sedan må jag säga, min gamle trogna vän Amelie Persson.

2. The one and only Marie Sundberg, det namnet som jag nämner oftast.

3. Dan Bross, mysigaste fd konfaledare och numera en viktig del av kentkonsertsällskapet, har visat sin uppskattning till denna blogg.

4. Delad fjärde plats, Andreas Sundberg och Johanna Riikonen är båda ytterst duktiga på att slänga in en söt kommentar lite då och då.

5. Patricio Samuelsson, han den där som ofta livar upp mina sega dagar har lyckats kommentera lite han också. Lika många kommentarer har Johanna Widegran och Lisa Fagerström skrivit, vettiga flickor båda två.

Någon mer som är taggad för att hamna på listan? Kommentera!

13e

Jag är någon! Klasskompis Sophie hade sagt till sin randomkompis som jag inte har någon aning om vem det är, att hon letade efter sina klasskompisar Paulina och Marie, kompisen hade svarat "Jaha, dom som alltid promenerar runt i skolan, gå ett varv så lär du hitta dom". Vi går dagligen ett X antal varv runt inne i skolan för att vi inte har något bättre för oss, det är trevligt och man kan vinka och prata med människor på vägen samt spana in de dagliga "objekten". Efter tre månader har vi alltså blivit "Dom som drar runt i skolan" Yes!

Idag var det Lucia, började dagen i kyrkan för att se esteterna sjunga vackert. Därefter tog vi en sväng förbi Åva för att spana in deras Luciatåg med en kille som Lucia, det var speciellt. Sen till lunch var jag anti-jul och åt soppa istället för gröt, men jag styrde upp det hela med att Lussefika med vännerna efteråt.

Apropå 13e, jag såg idag att jag är nummer 13 på klasslistan. Vet inte varför jag ska skriva det här, men så är det om någon är nyfiken.

Känner att bloggandet blir mer och mer oseriöst... Skärpning snart.

Förutom ett leende

Dagens vistelse i skolan var inget speciellt; mattepasset var lika segt som varje onsdag, på engelskalektionen visades det en disneyfilm så jag var hyfsat nöjd även om läraren är som hon är, sista lektionen blev fri lek eftersom vi precis börjat med ett nytt projekt. Det nya projektet ska bli roligt, det går ut på att göra en löpsedel och ett tidningsuppslag med en speciell genre och en affärsidé bakom. Jag och mina kompanjoner Sofie och Camilla ska göra en Stockholmstidning om tips på t ex events och caféer, med speciell stil och inriktning. Vi har just nu bara en fundering, men jag är taggad!

Efter en lång fika i caféterian med våran underbara klassföreståndare Per-Arne och några söta klasskamrater, begav jag mig med Marie och Sophie till Täby Centrum för att dra runt och spana in julklappar i väntan på Carro och Johanna.

Efter en lång vistelse på Taco bar med favoriterna for jag hemmåt och slängde mig på sängen, här sitter jag än.


Tomten, jag vill ha en riktig jul

Vintern 2007 är alternativ. Det har knappt snöat, det har inte förekommit en enda dag som varit helvit och fin av nysnö. Den lilla snön vi fått har töat bort på direkten, vardagen är mörk och grå. Det lilla radhuset jag bor i är inte i sin ordning, någon enstaka julstjärna och belysning har kommit upp. Det saknas en massa tomtar, pynt, dofter och julmusik. Stämningen har inte infunnit sig än, och eftersom vi inte ska ha någon julgran i år lär julstämningen aldrig dyka upp. Den ligger nedpackad med julgranspyntet, någonstans i en gammal pappkartong uppe på vinden.

För första gången i mitt liv ska Julafton inte firas hemma, vilken revolution. Jag har inte julbakat, inte sjungt julsånger, inte kastat snöboll, inte tänt adventsljus, inte önskat mig något förutom ny digitalkamera och festivalpengar. Har jag blivit för gammal för denna högtid av barnsligheter och underbara saker? Tragiskt.


Borde

Nu kommer en sån där att-göra-lista, full av alla måsten just nu...
Mest för min egen skull, så den ska skapa ångest varje gång jag ser den.
Hoppas på att jag slutligen tar tag i att göra sakerna också.

- Läsa igenom spanskan en sista gång innan morgondagen.
- Göra en jämförelse inatt mellan frihetstiden och Gustav den tredjes tid.
- Läsa sid. 131, 134-136 i historiaboken innan fredag.
- Plugga till matteprovet som är nästa måndag.
- Hämta ut idrott och hälsa A-boken.
- Plugga inför idrottsprovet som är nästa måndag.
- Göra förra veckans och denna veckas engelskaläxa.
- Göra klart loggan och photoshopbilden innan medialektionen på tisdag.
- Köpa "Tyskungen" av Camilla Läckberg till mamma i födelsedagspresent 15/12.
- Inhandla julklappar.
- Betala Marie för nästa års kentbiljetter.
- Köpa lussebullar inför luciafikat med klasskompisarna på torsdag.
- Plocka in kläder i garderoben.
- Duscha

Nu ska jag duscha!

Måndagar.. dessa måndagar

Jag är lite smått orolig, för visst kan det inte vara ett gott tecken att utbrista "prosit" när man sitter ensam på sitt rum? När man använder sig utav det ordet är det oftast någon som nyst, och eftersom det endast var jag i rummet när detta inträffade, sa jag alltså prosit till mig själv utan att tänka på det. Efter det blev inte dialogen så mycket längre än " säger jag till mig själv..hehe" för jag insåg att jag antagligen inte skulle komma någon vart i ett samtal med mig själv. Jag kom även på mig själv vid lunchen i skolan att  högt uttala mina tankar angående vilken macka jag skulle ta, fick en del blickar från främlingar runt mig. För att vara positiv kan man säga att jag bara är social, inte alls konstig.

Annars var dagen bra, eftersom övertrötthet fungerar som dextrosol för mig så var jag energisk och glad från spanskan 8.20 till svenskalektionens slut 15.45. När jag väl satt på bussen för att hämta grannpojken Markus på dagis, slog tröttheten över mig. Men jag överlevde, efter mycket om och men. Efter barnpassning och middag sitter jag nu här och lär mig spanska av Mary över msn, hon borde seriöst starta egen firma med undervisning på bra nivå över internet.

Och idag var det en bra dag för shuffle, ipoden var på min sida och valde en perfekt blandning av hits. Jag är glad för de små detaljerna i livet, saker som dessa kan lysa upp en grå stund.

Meningslöst inlägg, jag vet.

Låt oss fly

Som tur var fick världes bästa Pato för sig att rädda mig från den värsta söndagsångesten, han bjöd över mig för att se den finfina filmen Skönheten och Odjuret samt äta djungelvrål. Nu är jag hyfsat nöjd och glad Lina, om jag undviker att tänka på alla måsten så ska det nog gå att somna inatt också.

Jag brukade gå bredvid dig

Jag känner inte igen mig själv idag, har knappt dragit på mungiporna under hela dagen, är allmänt bitter och omotiverad. Istället för att ta tag i högen av plugg som ligger och väntar på mig har jag spelat Snake och stirrat i taket, skulle helst vilja ligga i minst en vecka under täcket med choklad och bra musik.

Kan någon väcka mig när våren nalkas?

Shoutstone



 Mysfredagar

Min stolthet kommer ivägen.

Jag hade planerat att sova när jag var glad, man ska ju alltid sluta på topp. Som ni ser gick det inte riktigt enligt planerna, jag lyckades få tankarna och tiden att springa ifatt mig och här sitter jag nu. Det vimlar av kvällsspöken i hjärnan, den sortens tankar som förekommer väldigt ofta på vinterkvällar runt  tolv-tiden.

Samma tankar envisas med att gå på repeat kväll ut och kväll in, och jag gillar inte repriser. Det är just vad detta är, enbart en gammal repris. Eller kanske mer som en spin-off? och vi alla vet att såna inte håller i längden.



Nu fick jag just den finaste komplimangen jag fått på länge, med den i tankarna ska jag stänga ner datorn för att stirra upp mot stjärnorna i taket. Och slutligen somna, drömma om sommar och förhoppningsvis vakna lycklig.


Wake me up before you go-go

Ikväll är jag lite glad, jag gillar att vara glad, det är jag att vara glad.

Dagen var slappast utan lektioner, först lyssnade vi på en kines som prata om situationen i Kina, sen en pjäs om konsten att använda ord, typ. Efter lunch satt jag i Tibbles CC på läktaren med Marie och Adde, såg Tibble gymnasium äga Åva gymnasium i "idrottsfestivalen". Sen begav vi oss till donken för mat (Marie luktar äckligt, hon är sista) och vidare hem.

Jag har även läst igenom spanskan, jag tog tag i det, jag är stolt och glad.

Nyss skickade Adde massa måbralåtar, så det är självklart att jag är glad och mår bra efter några genomlyssningar.

Jag ska träff Emma i morgon efter skolan, det var längesen så jag är glad över att få ta igen lite förlorad tid.

Det var väl ungefär de sakerna som fått mig glad, såhär på veckans jobbigaste dag. Visste inte att det var möjligt att vara lycklig på en torsdag,
jag slutar aldrig förvånas.

(jag skrev ordet glad 7 gånger i detta inlägg)

Inget för givet

På besöket i Huskvarna för nån helg sen mötte jag och Marie två vänliga själar, det finns för få såna nu för tiden.

Vi träffade dessa två Jönköpingsbor i konsertvimlet, efteråt när vi berättade om det enorma problemet att ta sig till hotellet erbjöd de oss en plats i bilen, eller minst ett telefonnummer om vi behövde hjälp att orientera oss i staden. Mot alla odds lyckade vi ta oss hem utan deras hjälp, men någon timma senare pep mobilen till; "Kom ni hem ordentligt?" imponerande att folk bryr sig.

Samma person gjorde mig än en gång förvånad, han avbröt en diskussion för en plötslig fråga; "Vad tror du är meningen med livet?". Enligt mig finns det inget själkvklart svar på den frågan, men man ska sträva efter så stor lycka som möjligt. Mår man bra så trivs man med livet.

Det är lätt att imponera på mig, det enda som behövs är en "simpel" tankeställare och en vänlig gest.


How to save a life

Jag hade länge önskat mig att få träffa de där personerna som var som jag, skaffa vänner som såg på livet på samma sätt som jag gjorde. Jag hade såklart redan en sådan, det var hon och jag mot världen. När vi kämpat oss genom år av skolpressberg och irritationssnår fann vi slutligen våra reskamrater, de ville följa oss en bit på vägen genom denna djungel kallad livet.

En liten grupp av olika människor som skrattade tillsammans, alla med olika egenskaper och personligheter. Varje person fick sin del att ge till gruppen, tillsammans blev vi oslagbara. Under en hel sommar skrattades det, det sjöngs sånger, berg blev bestigna, gungor lämnades och stod ensamma kvar med en lätt gungning, vi gick hand i hand längs med stockholms gator.


Vi tände två ljus i parken bakom Skinnaviksberget, vi använde tändstickor för att tända det lilla stearinljuset som skulle ge oss belysning under natten. Vi använde våra hjärtan för att sätta fart på den långvariga lågan av vänskap.
Sommarnatten fylldes av gitarrplink och skrål om hur man räddar ett liv,
den kvällen räddade en del ur ett liv.

Vintervila

Var är julstämningen i år? Jag som alltid brukar gå runt och mysa av vinterns alla lukter och känslor, i år känns det mesta motbjudande. Det är inte ens vackert om man kollar ut genom fönstret, såhär 20 dagar innan julafton borde det i alla fall varit minst en omgång av den årliga snökaosen.

Nu ska jag till köket i jakt på pepparkakor och sen ge årets julkalender en chans, allt för att skapa den rätta adventskänslan.

Säkert!

Jag är så galet trött i huvudet och kroppen för tillfället, och trött på saker som
t ex skola i allmänhet. Tur att det finns vissa händelser och personer som piggar upp mig, annars hade jag nog legat på botten av ån, för att citera Håkan Hellström.  Seriöst, jag måste ta tag i mitt liv igen och styra upp skolan och ekonomin. Känns som jag är helt ur balans, för att  halvt citera Kristian Anttila.

Allt har varit enbart mys sen i fredags, har umgåtts varje dag med världens bästa människor och gjort mestadels saker jag tycker om. Därför är jag faktiskt inte så värst bitter, bara över att jag missar en sovmorgon nästa tisdag för att ta mig till skolan två timmar tidigare än vad jag egentligen ska, och göra omprov i spanska. Så återkom jag till det här med att styra upp skolan, jag måste börja ta mina studier seriösare och i alla fall göra någon läxa och plugga åtminstone tre dagar innan till prov. Hittils har jag gjort någon enstaka läxa, och pluggat till prov en timme kvällen innan. Det håller inte i längden har jag upptäckt.


Så kommer dagens fundering, som inte handlar om något överstående. Hur analyserar man en kram? finns det speciella symboler i en kram? vissa är ju rätt självklara, men hur avgör man egentligen var gränsen går mellan de olika betydelserna. Har det något att göra med hur länge man kramar, eller kanske hur hårt? Kroppsspråk är konstigt, speciellt eftersom det är så lätt att läsa det på olika sätt. 

Nej, nu när jag läser vad jag själv har skrivit inser jag att jag inte borde vara vaken vid det här laget. Förlåt för allt onödigt pladder.

NU SKA JAG SOVA, HOPPAS JAG.

fredagen

kom hem vid tvåtiden efter slapp skoldag, brände en skiva med "städmusik" som fick spelas högt på stereon medan det var familjestädning av huset. Städmusik är främst The Strokes, men eftersom jag kände för att göra en blandskiva består den även av fartiga och trallvänliga låtar från artister som Timo Räisänen, Almedal, Babyshambles, Bob Hund, Florence Valentin, The Hives, [ingenting] med flera. Tillochmed en Justicelåt kom med.

Vid sexsnåret var det träff hos Carro, där befann sig även Lotta, Marie, Johanna och Bella. Samt Carros lillasystrer och lillebror med kompis. Mycket mysig men övertrött kväll bestående av våfflor, mys, prat och skratt. Många samtal cirkulerade kring fenomenet skabb, hur smittas man egentligen? Och en del andra opassande samtal, när lillasyskonen spetsade öronen lite extra noga och såg till att befinna sig med oss i köket är det tur att Bella är mästare på charader.

Efter en 45 minuter lång vistelse utomhus i kylan väntandes på bussen kom den äntligen, jag kramade flickorna adjö och begav mig hemmåt i natten. Efter en konstig och bitter vecka var jag äntligen glad men trött och kröp lyckligt ner i sängen, vaknade ca 10 timmar senare av andningsnöd pga igentäppt näsa. Såklart man ska dra på sig ännu en förkylning...

Snart slutet på emoveckan

Idag i skolan gjorde jag INGENTING, helt meningslöst att jag ens tog mig dit.

Istället för spanska bosatte jag mig med Marie och Rana på donken för att äta frukost, samhällskunskapen som var nästa lektion visade sig vara inställd, på svenskan fick vi göra ett högskoleprov helt utan krav på bra resultat, engelskan var även den inställd, jag har ont i halsen och skippade ihl-idrotten.

Därför stack jag och hon med luggen till Arninge på äventyr, mycket spännande. Vi åt majs, nötter och läkerol.

Dagens man: Läraren som visade lappen att samhällskunskapen var inställd / Majs-stånds-ägaren
(bara läraren fick höra mig säga att han var dagens man, båda förtjänar titeln)

Dagens kvinna: Marie (aka hon med luggen) precis som de flesta dagarna.

Citron

Jag är irriterad på allt och alla, typ. Om jag hade orken skulle jag ta tillfället i akt och dampa loss på tangentbordet, men jag låter bli. Och nu, precis i denna sekund, kom jag till insikt; Jag ska kämpa för att komma närmare det som får mig att må bra. För ikväll var det just en sak som fick mig att bli lite mindre bitter, och jag inser att det alltid lyckas få mig glad. Så varför tvekar jag? eller det vet jag egentligen, och den anledningen är bara dålig.

Det jag nyss skrev kommer absolut ingen förstå, eller möjligtvis Marie.

Nu blev jag irriterad på mig själv för jag skrev ett sådant blogginlägg som jag egentligen hatar, och resten av inlägget kommer jag också att hata.


Efter en natt av plötsliga vaknanden och en halv banan, träffade jag han med hatten för att gå  sista biten till skolan. Skoldagen var seg men hyfsat bra, jag blev bland annat intervjuad av Mary för ett svenskaprojekt inför kamera. Det var lite lagom pinsamt, men var lätt värt en Snickers. Efter att ha tagit mig hem från skolan och fått ett snabbt möte med Jesper vid brevlådan traskade jag genom "snöstormen" för att  hämtada Markus på dagis. Två och en halv timme fylld av legobyggande, tv-tittande och pastakokande senare var jag 200 kronor rikare.

Nu ligger jag här och försöker skriva klart mitt livs hittills mest ångestframkallande skolarbete, det går sådär. Marie, eftersom du skulle kunna äta din mamma om hon ville att du skulle göra det, kan du väl äta upp mig nu?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0